Så här innan jul hinner man just inte med någonting...  Eller det gör man ju, men man känner sig ändå otillräcklig. Jag gör det i alla fall.

Man fixar och donar, lagar mat i mängder, julgodis, klär granen och pyntar. Städar och plockar. Stressar och stressar. Allt detta för  en enda dag. Och jag som inte ens gillar julafton.... Hmmm.

Julen har alltid inneburit ångest för mig. Jag kan inte sluta tänka på dem som är ensamma. Nog för att de är ensamma under årets resterande 364 dagar också. Men just under julen ska ingen behöva vara ensam. Undrar om de alla får plats hemma hos mig?

Ensamheten blir så väldigt påtaglig också då alla i ens omgivning fullständigt går upp totalt i julklappshysteri och köpmani och hela december är en enda lång förväntan inför julafton. Men de som är ensamma då? Vem ska de köpa julklappar till? Och vem köper en julklapp till dem...?

Inte för att jag tror att en julklapp spelar någon roll. Utan snarare tanken. Att få en tanke från någon betyder så mycket. Eller till och med en kram.

Jag glömmer aldrig en jul, på den tiden bodde jag i Gullmarsplan, söder om Stockholm. Varje dag då jag tog tunnelbanan till jobbet stod han där. En äldre man, antagligen hemlös, och sålde Situation Stockholm (en mycket bra tidning som hemlösa får möjlighet att sälja och tjäna lite pengar).

Som så många gånger förr, köpte jag en tidning. Ofta kunde jag köpa flera ex av samma nummer. Spela roll, pengarna gick ju till en bra sak.

Denna decembereftermiddag, som så många gånger förr, stod han där. Mitt i vimlet. Han ropade "Situation Stockholm! Köp julnumret!" Han fick ropa högt för att höras denna dag. Det vimlade av människor. Folk fullkomligen sprang ner honom, då de stressade förbi med sina gigantiska jullappspåsar.... Vilken ironi. Vilka kontraster.

Jag gick fram till honom och frågade hur många nummer han hade kvar?

- "Ja, 20 stycken", sade han. "Jag har inte sålt nån idag.

-"Ok, då köper jag dem av dig."

Han blev helt  vild! Sagt och gjort, jag köpte dem av honom och gav honom 100 spänn extra i "julklapp". Han gav mig en kram och brast ut i gråt. "Hoppas du får en riktigt God Jul!" ropade han efter mig.... Vid det laget grät jag så mycket så jag fick inte fram ett ljud. Jag sprang till tunnelbanan och hoppade på.

Tänk att en människa, som har absolut ingenting, hoppades att jag skulle få en riktigt god jul. Det är vad julen handlar om för mig. Omtanke.

Mannen fortsatte att stå där på Gullmarsplan i ett års tid. Varje dag. Och varje dag sken han som en sol då jag kom gående. Han ropade glatt: "Ha en riktigt bra dag!" Och han menade det han sa. Och jag blev lika glad varje gång.

Folk tittade konstigt på mig. De tittade för att jag pratade med en "sån där". En hemlös. Han var en människa precis som jag. En människa som förtjänar respekt och empati. Vi hade bara råkat få lite olika livsöden. Det var det enda som skiljde oss åt.

Så en dag  stod han inte där. Och inte nästa dag heller. Jag undrar än idag vart han tog vägen. Hoppas han hittade någon. Någon som såg honom för vad han var. En människa med ett stort och varmt hjärta.

Så till er alla... En riktigt GOD JUL!

 

Caisa

23 december 2008 02:00

Här sitter jag och skrålar mitt i natten...dina ord gör mig rörd, riktigt rörd. Puss o Kram

http://fyrfotingarna.se

 

Kristin

23 december 2008 10:14

Blir alldeles tårögd när jag läser... precis dessa tankar har jag oxå. Det är sorgligt att det finns så många människor som måste sitta ensamma på julafton när vi "andra" har det så bra att vi har vänner och familj att tillbringa denna högtid på.

http://garpenborgsrustubus.bloggagratis.se

 

Maria

23 december 2008 14:02

tack för din fina berättelse vännen! Alla som känner dig vet hur varm och omtänksam du är- du är ju JUL ÅRET RUNT!

jag åkte t-bana för länge sedan och hade bråttom så jag böt vagn vid varje station för att komma närmare utgången vid stationen jag sedan skulle gå av vid. En kille gjorde samma sak som mig, men för att be om pengar i vagnarna. Jag gav honom en slant, så böt vi vagn och när han kom fram till mig igen gav jag en slant till, osv. Så när vi möttes i sista vagnen och jag skulle ge honom mera pengar så hojtade han "näääe bruden, nu räcker det" Det roliga var alla andras miner, vet inte vad dom trodde: att han plötsligt ledsnat på att få pengar, eller om det var bara mina pengar han inte ville ha ;-)

 

Annelie

23 december 2008 20:39

goa Frida! du har ett hjärta av guld och det du skriver stämmer så sant.
Jag kan bli så less på all hysteri, all stress och alla måsten.

Det är nästan "ironiskt" när folk skyndar förbi de som står och säljer ex. Situation Sthlm, skydnar för att köpa ännu fler julklappar. Själv brukar jag faktiskt köpa några stycken när jag kommer åt och till jul så är det en bra klapp att ge bort. De värmer åt två håll!
stora kramar

http://www.tigra.se

 

Åsa & Mr T

23 december 2008 21:37

Usch ja denna hysteri. Idag har jag tillbringat eftermiddagen hos en av "mina" grabbar som sitter på institution. Hans båda föräldrar sitter i fängelse och ingen annan kommer och hälsar på honom. Han fick en liten julklapp av mig och sen spela vi många rundor kort. Han är bara 14 år och den enda som kom var soc-tanten, men han verka trots allt rätt nöjd med det! God Jul och Ett Gott Nytt År på er ALLA! Kram från Skåneland!

http://www.nogg.se/Titan

 

Elin

23 december 2008 23:09

Tack för idag och all fika! Alltid är det lika trevligt och mysigt att ses! Underbara underbara Jesper, han är gudomlig och han var vaken, jippii! Theo avgudar honom!! :P

Dina underbara små liven (Nä, jag har inte skrivit fel. Dem är små liven för mig!)är så charmiga och gosiga, man vill ju inte gå därifrån utan bara fortsätta gosa MERA!

Ha en riktigt God Jul önskar Elin, Mr Banana och Theo!

http://www.creaparatusinamor.bloggagratis.se

 

Camilla & DeNiro

24 december 2008 00:00

GOD JUL till er i Deveritasland. Hoppas ni får en mysig jul, och får chans att rå om varandra. Det tycker jag är det bästa med julen, att få träffa familjen och släkten och bara umgås och mysa. Kram till er!

http://www.nogg.se/camillan

 

Marianne

25 december 2008 15:06

Jaa, man blir tårögd över vad du skriver... Julen har aldrig varit speciellt viktig för mig personligen, men när man får uppleva hur mycket den betyder för andra - de som inte kan välja hur de vill tillbringa sin julhelg... För några år sedan när jag bodde på Söder spenderade jag och några kompisar ett par - tre jular med att dela ut mat till innerstadens alla hemlösa, och det var nog de mest minnesvärda jular jag någonsin varit med om! Min gamla staffe Kevin var självklart med och delade med sig av sin värme och kärlek till alla som behövde den, och de var många...
Julaftonskvällen i år spenderade jag på HVB-hemmet där jag jobbar. En av våra tjejer storgrät när hon fick sina julklappar - 19 år gammal hade hon aldrig någonsin tidigare upplevt att få en present i jultider!!!
Det vi tar för så självklart är inte alls självklart för så många...

Hoppas du och familjen får en fortsatt mysig julhelg!

http://winniehurst.bloggagratis.se

 

Melina och Tony

27 december 2008 13:00

Vilket underbart kort. Vi önskar er ett Gott Nytt År! Kram från snöiga Piteå (en bra plats att flytta till *blink*)

http://www.nogg.se/startpage.asp?idHomepage=35851

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En kort reflektion att ta med sig denna fredag: Vi som konsumenter (läs:valpköpare) styr efterfrågan på valpar. Punkt.  Utan valpköpare som köper valp från mindre bra avelsmaterial, kommer inte den aveln att överleva. Enkelt. Under veckan som g...

Då var det dags att börja blogga igen! Jag bubblar av frågor som konstant blir fler och fler och nya perspektiv växer fram.  Digging deep… Jag har nyss levererat min senaste kull, närmare bestämt den nionde i ordningen. Och för varje kull bli...

... som behöver få komma ut! Vad är väl bättre då än att blåsa liv i den här gamla bloggen. Det finns så mycket som behöver sägas när det kommer till hur vi delar våra liv med djuren, men framför allt behöver jag skriva om avel... Stay tuned!    ...

Fyra år har gått sedan ni  kom till världen. Gimli, Stina, Gulli & Lima.... Mina älskade små! Mycket glädje har ni spridit här på jorden, och jag hoppas att det blir många år till. En extra varm tanke går till Sebba & Annika som tvingades ta farväl a...

                 Frasse     Bosse       ... och det är med blandade känslor jag skriver dessa rader... Både lycka och stor sorg. Ett stort grattis till Frasse Fjantsson på fem års dagen!  Hoppas du firas ordentligt idag ...