... för bröderna F har startat!

På fredag är det dags att lämna barndomshemmet och bege sig ut i stora vida världen. Dessa gossar är rustade till tänderna för att göra en storstilad entré! Believe me;)

Igår gjorde vi valptesterna och några små överraskningar var det faktiskt.

Frasse, som jag utnämnt till duons "Kamikaze-pilot" överraskade med att faktiskt uppvisa ett visst mått av självbevarelsedrift. Amen!

Och Bosse bjöd på en kamplust utan dess like... Bed betongrumpa och allt! I like!

Det som både familjen Norén och Blomqvist kommer att få lägga krutet på är att stilla pojkarnas ENORMA nyfikenhet. Jeesus vad nyfikna de är!!!! På allt!!!

Vinden, som var platsen för testerna, undersöktes minutiöst. Alla skrymslen och vrår. Alla spännande saker. Ingenting lämnades åt slumpen.

Jag log i mitt stilla sinne och mindes Cleos valptester, hennes uppväxt och även hennes mentaltester... Tur att det finns hårfärg säger jag bara! För nog var jag gråhårig ibland :) Missförstå mig rätt nu... Nyfikenhet är en underbar egenskap. Men den kan också ställa till det en del. I alla fall när den tar överhanden. ;)

I övrigt var de som jag förväntat mig. Socialt engagerade, lätthanterade, busiga, intensiva, mycket föremålsintresserade, härliga samarbetare med en stor självsäkerhet. Och som sagt mycket nyfikna.

Det är med stolthet jag släpper ut dessa gossar i världen! Och jag hoppas att de kommer att bli fina representanter för vår ras.   

Idag har vi varit hos veterinären och chippat, vaccinerat och besiktigat. Båda gossarna var utan anmärkning och veterinären tyckte att de var ena kavata killar. Yes box! :)

Nu ligger jag i som bara den med det sista som ska fixas innan de lämnar boet. Valppärmarna är nästan klara och flytta-hemifrån-väskorna är packade.

Boysen roar sig för tillfället med att demolera sin bia-bed.... *morr* Bosse har fimpat ena hörnet och rycker stoppning för glatta livet, medans Frasse ligger

u n d e r bian och försöker montera bort dragkedjan... *hmmm*

(Nilla, lyd mitt råd och plocka fram den nya, fina bian om ett år ;)))

Idag har jag även haft den stora äran att ha TVÅ DeVeritas-pojkar på besök!

På förmiddagen kom Dino med matte Sabine på en snabb-visit och jag fick pussa på gobiten... Mmmmm, vad jag är förtjust i den gossen!!!! Han är så fin så ögonen tåras. Han pussade på valparna då de satt i bilen och var så lugn och fin. Finaste Dino-pojken!

Tack för alla fina saker, Sabine & Robert! Jeppson VÄGRADE somna utan jeeparna i sängen ;)

Sen på eftermiddagen kom Anneli förbi och med var Eddan såklart! (Chillan var kvar i lapph*lvetet denna gång)

Och den E-pojken är nåt speciellt... Högbent och ranglig som få. Men så förbaskat trevlig och go. Cleo tyckte att han kunde dunsta från jordens yta idag. Beanie var inte heller vidare impad av hans närvaro. Men mamma Ambra välkomnade sin tonårsson med öppna armar. Och Dillen... Lite mer svårflirtad än vanligt, men snart så var de mest konstiga lekarna igång, precis som förr. Härligt att se! De har nåt speciellt ihop de där två

Å han fastnade på bild också, gullungen Eddie!

Nä, nu hägrar sängen. Imorgonbitti kl 05:30 ska jag befinna mig på Centralstationen för avfärd mot Lund där vi ska tillbringa dagen med välbehövlig handledning från USA. Dagen inkluderar kvalitetstid med en massa fina människor. Underbart!

So long, folks!